Vanliga frågor

Nätanslutna anläggningar består av solceller och växelriktare. I solcellerna omvandlas solinstrålningen till en likström (30-40 V per panel) som sedan omvandlas till växelström (~230 V) i växelriktaren för att kunna kopplas in på det vanliga elsystemet i byggnaden och/eller till elnätet. Detta är i dagsläget det vanligaste alternativet.

Självförsörjande anläggningar består av solceller, batterier och laddningsregulator. I solcellerna omvandlas solinstrålningen till en likström (30-40 V per panel) som används för belysning med mera och för att ladda batterierna så man även har ström när solen är nere.

 För att bli mikroproducent av solel gäller följande krav:

Din mätarsäkring får inte vara större än 63 Ampere

Effekten får inte vara högre än 43,5 kilowatt.

Du måste förbruka mer el än du producerar

Det korta svaret som gäller för de flesta är JA! Räkna med en realistisk återbetalningstid på ca 10-12 år, därefter förväntas anläggningen producera el i minst 15-20 år till. El som då är avbetald och helt gratis.

Det finns dock många saker som påverkar återbetalningstiden. Inte minst det ”gröna” avdraget på 15% av arbets- och materialkostnaden för en solcellsanläggning samt skattereduktionen för microproducenter på 60 öre per såld kWh förnybar el.

Men inte minst. En av de största vinsterna skänker vi till miljön genom att bidra till den fossilfria omställningen. 

Solcellspanelerna bör placeras lutade och riktade mot söder, till exempel på ett lutande södertak. Med en mindre lutning (exempelvis 15° mot horisontalplanet) får man mer el på sommaren och med en större lutning (exempelvis 60° mot horisontalplanet) får man mer el på våren och hösten.

Inom sydost till sydväst får man 0–10% mindre solel jämfört med en rakt södervända moduler. 

Generellt sett bör man se till att modulerna inte skuggas för då minskar energiutbytet. I områden med mycket snö är det en fördel om solcellspaneler lutar så snön kan glida av.

En installation av solceller kan vara lönsam även om de optimala förhållandena inte uppfylls. Välkommen att kontakta oss för en gratis konsultation!

Olika typer av paneler har olika utseende och lite olika verkningsgrad. De vanligaste typerna är mono- och polykristallina kiselmoduler. Monokristallina kan vara enfärgade och har normalt högst Watt per panel. Ur en estetisk aspekt kan det vara värt att veta att monokristallina solceller ofta är svarta och polykristallina något blåskimrande.

Kostnaden är beroende av flera omständigheter så som vilken typ av tak du har samt förutsättningar för att komma åt monteringsplatsen. Man kan räkna pris (innan 15% ”grönt” avdrag) mellan tummen och pekfingret genom att multiplicera antal paneler som ryms på ditt tak med 5000 kronor.  Vanlig monokristallin panel  320 W mäter ca 1,7 x 1 meter.

Då får man en grov uppskattning som både kan bli lägre och högre utifrån de förutsättningar ditt tak har.

Då ett vanligt solcellssystem inte har några rörliga delar kräver det minimalt med underhåll. Systemet är ändå utsatt för vädrets makter såsom snö, regn, sol och vind. I Sverige har vi förhållandevis frekventa regn vilket ofta fungerar som rengöring av solcellerna. Snö kan även den rengöra då när snötäcket värms upp smälter snön närmast solcellerna och glider lätt av. Det kan ändå vara bra att vara uppmärksam på hur mycket snö som ligger på modulerna då det kan finnas en risk att de bryts sönder vid hög snölast. Ett årligt underhåll kan främst fokuseras på visuell inspektion om det finns lösa kablar, rost på montageanordningen eller läckage i genomföringar. Det som också kan vara bra att ha koll på är så att anläggningen producerar som förväntat över tid, att mjukvaran i växelriktaren (invertern) är uppdaterad.